Urfolksspår

Urfolksspår

Urfolksspår är ett internationellt residensprogram för urfolkskonstnärer inom olika discipliner, från bildkonst, scenkonst, musik och litteratur till berättande och hantverk, med tyngdpunkt i det samtida uttrycket. Utmärkande för många urfolkskonstnärer är just hur konstnärskapet är starkt förknippat med traditionen, identiteten och urfolkens historia. Vi vill skapa ett residensprogram mitt i dynamiken mellan tradition och samtid där konstnärer ges möjligheter att hitta riktning och balans.

Det finns en gemensam länk mellan världens urfolk, sprungen ur tradition och förmåga att gestalta och uttrycka sig konstnärligt. Den vill vi tillvarata i vår residensverksamhet. Urfolkens kulturer har historiskt varit systematiskt skambelagda och underställda majoritetsbefolkningens kultur. I det tysta har traditionen bevarats i sången och jojken, hantverket och formen, kläderna och ritualerna – och i minnen som bevarades genom berättande över generationerna. Det konstnärliga arbetet har på en gång varit en motståndshandling och ett bevarande av en kultur.

För en yrkesverksam urfolkskonstnär som använder sin identitet och sitt ursprung i sitt skapande finns det få offentliga institutioner eller verksamheter där de kan få stöd i sitt konstnärskap och finna balans mellan sitt sammanhang och konstnärskap. Urfolkskonstnärer finns över hela världen.  Vårt residensprogram Urfolksspår fokuserar på urfolken runt norra polcirkeln, med klimat och natur som gemensam nämnare. Utbyte mellan urfolken runt polcirkeln har funnits sedan lång tid tillbaka.

Sjungaregården är tillsammans med konstnären Tomas Colbengtsson initiativtagare till Urfolksspår, ett projekt som vill stimulera det samiska kulturlivet i Granö genom sitt residensprogram. Urfolksspår vill stärka det samiska konst- och kulturlivet med start i Västerbotten och med vidare utblick över hela Sápmi. Urfolksspår genomförs med stöd av Kulturbryggan.

*Begreppet Urfolk avser en folkgrupp som härstammar från människor som levde i ett område under lång tid innan andra folkgrupper grundade en stat inom samma område, som har eget språk, egen kultur och egna sedvänjor.

 

Läs vår broschyr

Ladda hem karta över placering av konstverken

Kommande evenemang

November

Inga evenemang

December

Inga evenemang

Januari

Inga evenemang


 

Åvtebaakoe

Urfolk, själva ordet pekar på den grupp av människor som först bebodde och fortsatt bebor och brukar de, efter flera århundraden av kolonisation, ofta otillgängliga naturområden i världen.

Varför behövs ett särskilt konstnärligt urfolksresidens?

I mitt hemområde Tärna vid Umeälvens källflöden överdämdes minst 5 byar under 50-60 talet.
Man dämde över både levande och döda så att säga, även kyrkogårdar.
Där är klart att när man blir berövad sitt land, vatten, sätt att leva, språk, religion,
blir rasbestämd som lägre stående och får dräkten och jojken skuldbelagd.
Och uppe på det få en förmyndare, Lappfogden som griper in ens näringsverksamhet och bestämmer över vilka som får och inte får arbeta med renskötsel. Och kyrkans präster som bestämmer tillhörighet och ändrar efternamn efter eget tycke.

Då är det självklart att ens egen självbild blir skadad.

1971 övertog länsstyrelsen lappfogdens myndighetsutövning, samma system gäller fortfarande fast under annat namn.
En populär benämning på det norra polarområdet på jorden är Vodkabältet,
Ett missbruk som brukas säga vara orsakat av en genetisk defekt i människorna som bor där, fast den egentliga huvudorsaken till missbruket är statsmakternas maktutövning på det egna folket.
Och när kanske t.o.m. ens egen släkt ser det egna folket som en underlägsen ras och att den egna kulturen som förkastlig och syndfull, då är det inte lätt att ensam resa sig.

Därför behövs ett urfolksresidens

Och i det sammanhanget ser vi det som ett naturligt steg att urfolksresidenset Urfolksspår leds av urfolk. Men framförallt bärs konstresidenset av urfolkskonstnärernas skaparkraft som förmedlar visioner till oss alla.

Tomas Colbengtson
Konstnärligledare

 



Åvtebaakoe

Aalkoealmetjh, dïhte baakoe tjïerteb vuesehte mejnie voestegh dajvesne lea orreme jah jåarhkemisnie dab nuhtjieh dovne desnie årroeminie, dujnie dah veartenen daamhtah miehtjiesdajvine mah gellieh tjuetie jaepieh kolonisasjovnen vuelene orreme.

Mannasinie sjïere tjeahpoeladtje aalkoealmetje-resideenseb daarpesje? 

Mov gåetiedajvesne Dearna gusnie Upmejeanoen gïeregisnie, leah veenemes 5 voenh tjaetsiej vuelene haajpaname dej 1950-60 jaepiej dolvemi minngelen.  Guktie jiehtin dle jielijh jah åemehkh tjaetsien vuelene sjidtieh, aaj gärkoegaertieh.

Dle- maa tjyölkehke gåessie laanteb, jaevrieh, jielemevuekieb, gïeleb jah jaahkoeb manneste reetseme. Naeliegïehtjedamme/-nännoestamme goh vueliekåbpoe veasoje jah gaeptieb dovne joejhkemeb leah laejhtemisnie. 

Jah diss-vielie åelieladtjeb åådtje: Lahpefåvhta gïe gïehtjede jïjtjene jielemevuekieb jah nännoeste guhteh åadtjoeh jallh eah åadtjoeh bovtse-jielemisnie barkedh. Jah gärkoen hearrah mah almetjh juekieh/ nännoestieh jah minngienammah jeatjadehtieh jïjtse mielen mietie. 

Dellie maa vihties jïjtjene jïjtjeguvvieb skaaroehtamme sjädta. Jaepien 1971 dle Leeneståvroe öödtji lahpefåvhtan byjjesfaamoen darjomesseb, seamma systeeme dle jis daelie aaj, mohte jeatja nammaj vuelene. Veartenen noerhte polaaredajve muvhten aejkien gååhtje Vodkabeelte. Merreme- åtnoe mij pråvhkoe jîehtedh lea genetiske fiejlie dejnie almetjinie mah desnie årroemine, mohte åejvie-ulmie disse jis, lea staatebyjjesfaamoen darjomesseb jïjtje almetjidie.

Jah mejtie aaj gåessie jïjtjene slïekte tuhtjie vuelieladtje naeline jïijtje lea, jah jïjtjene kultuvre lea ov-goh ij mij dovne sådtoesvoetine, Ij leah dellie aelkie oktegh tjuedjielidh.

Dannasinie aalkoealmetje-resideenseb daarpesje. 

Jah daehtie miereste tuhtjebe iemielaakan sjädta ahte aalkoealmetje-resideensen Aalkoealmetji-gïejeb edtja aalkoealmetje reeredh.

Mohte eeremes edtja aalkoealmetje-tjeahpoedäjjaj darjomessfaamoeb guedtedh dab tjeahpoeresideenseb mej gujmie visijovnh mijjide gaajhkesidie buektieh.




Partners

Loggor


Kontakt/Contact
Catharina Wejdmark,
catharina.wejdmark@granobeckasin.com
+ 46 76 631 42 06

X

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. Mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng